Dåligt ledarskap

   Hm, det där var väl ändå ett penseldrag i bredaste laget, tänker du kanske. Och ja, det är möjligt. Å andra sidan är det ibland nödvändigt att såväl generalisera som polarisera när man vill uppmärksamma och belysa ett problem.

Citatet jag började med är inte mitt. Det kommer från en diskussionsgrupp på Linkedin, med utgångspunkt från Daniel Goleman: ”Leadership – a masterclass.” Det som avhandlas är ett smörgåsbord av klokskap, visdom och imponerande erfarenheter. Men det som får mig att bli särskilt intresserad och engagerad är när sambandet mellan det goda ledarskapet och den psykosociala arbetsmiljön lyfts upp. Där samarbetsproblem och illa hanterade konflikter får människor att må dåligt.

”Människor lämnar inte dåliga företag – de lämnar dåligt ledarskap.” Ett påstående jag i denna krönika ämnar göra till ett statement. Och inte bara det. Jag tänker ta det ett steg längre. Trots eventuella invändningar om generalisering. Det här är mitt tillägg; Människor lämnar inte bara dåligt ledarskap, de riskerar dessutom att bli sjuka av det. Om du läste min krönika innan midsommar känner du kanske igen uppmaningen till medarbetare, kollegor och inte minst chefer; att nu är tiden att göra skillnad och bidra till att de som inte kan vara kvar på jobbet, sjukskrivna eller på väg att bli, på grund av den psykosociala arbetsmiljön, får en möjlighet att komma tillbaka. På riktigt. Vackra ord i policydokument, utan genuint intresse och engagemang, gör inte människor friskare, mer produktiva eller arbetsförmögna.

Semestern är slut och vi är tillbaka i selen igen. Men inte alla.

Så – min fråga är; På vilket sätt bidrog du, om du är chef, till att dina medarbetare fick en bra omstart efter sommaren? Framför allt de som inte kom tillbaka, men som inget hellre önskar än att kunna göra det. Och vad gjorde du som kollega och arbetskamrat för att dra dit strå till stacken? Jag själv då? Vad har jag åstadkommit annat än att skicka iväg missiler, laddade med uppmaningar och en och annan pekpinne? Konkret och i praktisk handling inget att skryta med.

Men – om jag genom att prata om det ledarskap som brister i att tillhandahålla psykosocialt friska arbetsmiljöer kan bidra till att lyfta frågan, från att vara ett mörkertal i ohälsostatistiken till att få en synlig plats på agendan, har jag ändå kanske gjort något. Förmodligen dock inte tillräckligt för Anna, (heter egentligen något annat)) som hörde av sig till mig efter den där midsommarkrönikan. Hon berättade om tystnaden från chefer och arbetskamrater, utfrysning och andra beteenden som inte hör hemma på en arbetsplats. Men hon hade ändå förhoppningar – att efter semestern skulle det kanske bli bättre och ordna sig….

Jag vet inte hur det gick för Anna. Det jag däremot vet är att hon inte är ensam i sin utsatthet. Kanske finns en Anna på just din arbetsplats?

Den goda nyheten är att du redan idag kan göra skillnad. Ett leende, en hälsningsfras, kanske byta några ord – det kan betyda mer än du anar. En liten insats för dig, men kanske helt avgörande för mottagaren.